Eftersom jag vet att det är en liten trogen skara som tittar in här varje dag fast jag helt tappat inspirationen till att skriva och sällan uppdaterar, så tänkte jag skriva några rader för er skull. Semestern på Mallorca var helt underbar. Vore väl konstigt annars när jag hade min älskling med mig. Vi spenderade dagarna vid poolen och njöt av solen och värmen. På kvällarna åt vi ute och festade till det på balkongen. Precis som det ska vara! Bilder kommer när jag lagt in dem på datorn.

På torsdag börjar skolan. Sista året på gymnasiet. Sista året med människorna som man sett varje dag i två år, vissa mer. Sen skiljs alla åt och försvinner åt olika håll. Det är sorgligt, men samtidigt är det början på det riktiga livet. Det riktiga livet då man inte har en trygg skola att komma till, då man helt plötsligt står på egna ben. Det är blandade känslor. Jag ser fram emot det vuxna livet, med allt vad det innebär. Men samtidigt vill jag inte att barndomen ska ta slut. Jag fyller snart 18 år och känner lite ångest över det. Åren går så himla fort och ofta undrar jag vart dagarna tar vägen.

Jag och älsklingen har varit tillsammans i snart 3,5 år, förlovade i 1,5 år. Om han kommer in på utbildningen som han sökt kommer han att flytta till mig. Hem till mig. Nära mig. Allt det som vi drömt om så länge kommer att gå i uppfyllelse. När vi träffades tänkte vi inte så långt framåt... Jag gick i åttan och hade många år i skolan kvar, Jalle gick i nian. För lite mer än ett år sedan började det bli riktigt jobbigt att resa och jag såg fram emot att Jalle skulle ta studenten så han inte var bunden längre, så han kunde flytta närmare mig. Nu är Jalle nybliven student och vi står inför ett vägskäl. Antingen kommer han in på utbildningen och flyttar till mig, vilket innebär slutet för våra dyra resor och löjligt korta helger. Eller så kommer han inte in, och vi får återgå till det vanliga tills vidare. Men frågan är hur länge det kommer att fungera? Vi är så pass vuxna nu så vi vill leva tillsammans, inte 20 mil ifrån varandra.

Mina planer för framtiden är ännu oklara. Jag vet att jag inte är redo för högskolestudier i 2,3 kanske upp till 5 år. Jag är väldigt ambitiös och driven, men jag måste hitta något som jag brinner för. Jag älskar inredning och vill arbeta eller studera till något som är kopplat till design, färg och form. Det finns en distansutbildning till certifierad inredare som känns mest aktuell just nu, sen är det mycket självstudier som krävs för att bygga upp en kunskap kring formgivning och kända formgivare. Mitt mål är att en dag starta en egen butik, vilket jag skaffar grundkunskaper till genom att läsa Handel. Men det är en lång väg dit och det är inget man gör som 20-åring. Det krävs erfarenheter och en djupare förståelse för allt. Man kan ha så många drömmar, och egentligen kan allt bli verkligehet, det gäller bara att man tror på sig själv och har drivkraften.

Det här skulle egentligen inte bli ett så långt inlägg. Men nu fick ni ta del av mina tankar och funderingar kring mitt liv som det ser ut nu och hur der kommer att utvecklas. Det är bra att skriva ner sina tankar ibland, få dem på papper. Så man får lite mer klarhet i allt.