Hela hösten och vintern har jag letat efter ett par stövlar. Ett par svarta höga och snygga, med bra sula och utan för hög klack. Jag har letat här i stan, åkt till Jönköping, Linköping och till och med till Kristianstad men utan framgång.

Det är alltid något fel på stövlarna som jag hittar. Antingen så ser de inte ut som jag vill, de har ingen bra sula, jag får inte på mig dem på benen för att jag råkar ha lite bredare vader än normalt eller så finns de helt enkelt inte i min storlek när jag väl hittar några.

Men så i september hittade jag ett par jättefina stövlar på Wedins, och då struntade jag i att de var en storlek för stora så jag fick gå runt med tre par strumpor i dem. Jag använde dem i knappt två månader, två månader av lycka, två månader där jag kunde känna mig extra fin, sen hade de spruckit under och jag fick lämna tillbaka dem. Det måste bara vara med mig som det händer såna saker.

Sen jag lämnade tillbaka dem så har jag letat, letat, letat och letat men utan att hitta ett enda par! Så var jag med min kompis Petra i lördags och hon kommer till stan med ett par stövlar på fötterna som jag aldrig har sett förut, precis såna som jag vill ha! Och jag kom i dem när jag provade, de hade bra sula och var helt enkelt perfekta. Det måste bara vara jag som har en sån otur? Att jag har letat som en galning här och där, så kommer min kompis med såna som jag vill ha. Hon hade köpt dem på rea i Hässleholm. Är det vad som krävs för att jag ska få ett par ordentliga stövlar på fötterna, måste jag åka ända till Hässleholm?

Jag ger snart upp hoppet. Jag får gå runt i mina trasiga röda skor och andra svarta låga spetsiga stövlar som läcker in. Bland det jobbigaste är att jag har massor med kläder som jag inte kan använda för att jag inte har några stövlar. Det är synd om mig, det är faktiskt det. Riktigt jäkla synd.