Hemma nu

Jag tog mitt förnuft till fånga och tog sällskap med Julia hem. Det var mycket bättre än att cykla ensam för då känns det som att man står still. Men det gjorde vi nästan fast vi var två för regnet hade ersatts av en halv storm som absolut skulle sätta stopp för vårat försök att komma hem. Efter många pustanden, flås och ett skrattanfall så tog vi oss upp för Svarta backen och kom tillslut hem. Hurra.

Kommentarer

SKRIV DIN KOMMENTAR HÄR

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback